• grekisk mytologi
• romersk mytologi
• nordisk mytologi
• +

Odysseus

Motsvarighet i romersk mytologi: Ulysses
Odysseus är en mytisk person främst känd via Homeros epos Odysséen. I de antika sagorna är han son till Laertes och Antiklea, fast mer bekanta från Odysséen är hans hustru Penelope och brodern Telemachos.

Odysseus var en av hjältarna i det trojanska kriget och hans avfärd till detta krig är upptakten till en tio års lång kringflackande färd, eller odyssé. I det epos som skildrar hans äventyr har han epitetet ”den mångförslagne” och det var Odysseus som kom med förslaget om den trojanska hästen som påverkade utgången av kriget mot trojanerna.

Det är efter kriget som irrfärderna verkligen tar sin början och första anhalten blir hos kikonerna. Då de är allierade med trojanerna fördriver de Odysseus som via havsvägen når lotusätarnas land. Därnäst hamnar Odysseus och hans manskap på en ö där de konfronteras med cyklopen Polyfemos. Homeros beskrivning av detta vidunder med endast ett öga är bland de mest kända episoderna från Odysséen. Cyklopen tillfångatar Odysseus och hans följeslagare med avsikt att äta upp dem allesammans. Fast genom list lyckas Odysseus och några av hans män undkomma och avsegla från ön medan Polyfemos gör ytterligare ansträngningar att förinta dem med stenblock som han slungar ut i havet.

Färden går sedan via vindguden Eolos ö till laisttrygonernas land, varifrån besättningen fortast möjligt reser sin väg då det visar sig att de råkat ut för kannibaler.

Nästa gång deras skepp lägger i land blir i Aiaie där djur möter deras anblickar, vilka de först senare inser är förtrollade människor av trollkvinnan Kirke, dotter till Helios. Alltjämt ovetande om Kirkes mörka krafter låter en del av besättningen trakteras av henne och sväljer då förtrollningen som gör dem alla till svin. Ännu kvar på skeppet får Odysseus händelsen rapporterad av en besättningsman som bevittnat det hela. Odysseus får en ört som skyddar mot Kirkes förtrollningen av guden Hermes och kan i lugn och ro låta sig undfägnas av Kirke. Genom hotelser får han henne sedan att släppa hans män ur förtrollningen. Han stannar dock kvar ett år på ön och får två barn med Kirke, Latinus och Telemagos.

Ödet vill sedan att Odysseus skepp driver förbi sirenernas ö, vars förrädiska locktoner var omöjliga att motstå. Den mångförslagne Odysseus ser till att det olycksaliga öde som drabbat många sjömäns undviks genom att stoppa vax i öronen på besättningen. Han ber dem sedan binda fast honom – som vill få uppleva sirenernas sång – vid masten. Hjälten kan inte motstå att hänryckas av sirenerna, fast trots enträgna böner släpps han inte loss av sina män förrän sirenerna är utan hörhåll.

Efter att de uthungrade männen slaktat några av Helios djur på Thrinakia låter gudarna utsätta dem för en mäktig storm som kapsejsar skeppet och endast Odysseus klarar sig från att drunkna. Slutligen efter ha drivit omkring på en flotte kommer han till Ogygia, ön som är gudinnan Kalypsos hemvist. Kalypso och Odysseus förälskar sig i varandra och hinner få två barn innan Odysseus önskar bryta upp med sin långt fördröjda hemkomst i sikte. Men det är först efter att Kalypso övertalats av gudarna att släppa iväg sin älskare som den grekiska hjälten kan återvända till ön Ithaka för att återförenas med makan Penelope.

Drottningen Penelope som vid det här laget väntat tjugo år på sin man och hade anledning att tro att Odysseus inte längre var vid liv förblev lojal mot sin man. När utsikterna om mannens återvändande tycktes föga lovade hon att gifta om sig efter hon avslutat sitt broderi. Fast det arbete hon utförde med broderiet under dagen såg hon till att fördärva under natten. När friarna till slut inte fann sig i detta utställdes ett ultimatum: ingen friare godkändes om denne inte klarade att spänna Odysseus kvarlämnade pilbåge. Ingen mäktade med uppgiften förrän en tiggare plötsligt dök upp och fullgjorde bravaden.

Denne visar sig vara Odysseus som vid hemkomsten hört om frierierna och låtit klä ut sig till en tiggare. Utan att någon inser hans rätta identitet förvånar han alla genom att spänna bågen och därtill skjuta av en pil som träffar sitt mål. Fortsättningen är rå: tillsammans med sonen Telemachos dräper han alla friare som mot sonens vilja inkräktat i deras hem.

För dig som vill ha bredare information och en fördjupning i grekisk mytologi finns eboken Den grekiska mytologin. Introduktion till antika myter och legender.

← Grekisk mytologi