Zeus

Motsvarighet i romersk mytologi: Jupiter
Juno och JupiterZeus är den mäktigaste guden i den grekiska mytologin och konung över de andra gudarna på Olympen. Han rår över allt och utdelar ofta skiljedomar i konflikter mellan andra gudar. Han var den mest aktade guden och de dödliga människorna kunde under antikens dagar utbrista ”Vid Zeus!” ungefär som ”Gode Gud!” används i den kristna världen.

Hans föräldrar är Kronos och Rhea. Vidare har han tre systar: Hera, Hestia, Demeter och två bröder: Hades och Poseidon. Hans storasyster Hera blir också hans hustru (Hera dyrkas för övrigt som äktenskapets gudinna).

Äktenskapet med Hera hindrar dock inte att Zeus har många älskogsförbindelser med andra kvinnor, både gudar och dödliga. Detta är ett fascinerande faktum i den antika synen på gudar: Zeus må vara den mäktigaste av alla gudar, men är ändå långt ifrån perfekt som otrogen och oförbätterlig kvinnojägare. Än mindre fullkomlig framstår överguden inför omständigheten att alla hans erotiska nycker inte leder dit han hoppas. Olympens härskare rådde trots allt inte över ödet, på det området var moirerna maktfullkomliga.

Zeus alla erövringar resulterade i en diger skara arvingar, bland de mer kända är Kastor och Polydeukes (de romerska motsvarigheterna var Castor och Pollux). Kastor var inte odödlig som Polydeukes och han sårades dödligt i en strid. Polydeukes ville dock inte leva utan Kastor i sin närhet och Zeus ordnade att de båda fick leva tillsammans varannan dag. Deras nära relation gjorde att de kallades dioskurerna och dioskurer har blivit ett ord som ibland används om två oskiljaktiga vänner.

För att återgå till Zeus stora aptit på kärlek finns det många skrönor kring hans erövringar. Myten kring Danaë och guldregnet är en av de mest berättade. En annan episod är då Zeus antog gestalten av Alkemenes make och kröp ner i hennes säng en natt då maken var frånvarande. Då Alkemene inte märkte vad som skedde kunde Zeus älska med henne och dessutom använde han sin förmåga att förlänga tiden så att älskogen varade i hela tre dygn.

Som attribut och offensivt vapen har Zeus blixten (jmf. Tor i nordisk mytologi), vilket också har att göra med hans mindre kända roll som regngud. Zeus har också spiran som attribut, vilken återkommer på många avbildningar och är en traditionell symbol för en styrande konung.

Grekerna var förtjusta i idrottstävlingar och de mest framgångsrika atleterna blev storligen hyllade. Bland de främsta av antika idrottstävlingar ingick de Olympiska, Pythiska, Isthmiska och Nemiska spelen. De Olympiska spelen som överlevt till vår tid organiserades ursprungligen vid Zeus kultplats i Olympia. Det första av dessa tävlingar som finns nedtecknat i några källor ägde rum år 776 f.Kr.

Grekisk mytologi

Textkällor

Kallifatides, Theodor. Afrodites tårar: om gamla gudar och eviga människor (1996).
Mavromataki, Maria. Grekisk mytologi & kult (1997).

Bildreferens

Bilden är en detalj från målningen Jupiter et Junon av Annibale Carracci. Jupiter var som angetts den romerska motsvarigheten till Zeus och Juno kan betraktas som den romerska motsvarigheten till Hera.