Orfeus

Orfeus och EurydikeOrfeus har ofta avbildats med en harpa och ansågs också som ytterst musikalisk. Hans mor var den episka poesins musa, Kalliope. Beskedet om vem hans far var varierar, i vissa källor anges Apollon, i andra tillskrivs han en dödlig far i Oiager, kung av Thrakien.

Den historia som Orfeus oftast sammankopplas med i den grekiska mytologin är hans kärleksrelation med Eurydike. Deras påbörjade kärlek skulle få ett abrupt slut efter att Eurydike trampat på en giftorm, skymd av högt gräs, som sedan bitit henne. Hon låg strax därpå livlös i gräset.

Den sorgfällde Orfeus fick chansen att möte Eurydike en gång till, i underjorden. Den sorgsna och omotståndliga musik Orfeus spelade för att trösta sig hade hörts av gudarna som gav honom lov att besöka Eurydike i hennes nya hemvist. I underjorden fortsatte Orfeus spela sin musik, som var så vacker att alla ting avstannade. Han kunde således passera de allsköns monster som underjorden hyste och det sägs till och med att den sten som Sisyfos oupphörligen stötte framför sig stannade under några ögonblick.

Underjordens härskare Hades blev till den grad rörd av tonerna från Orfeus harpa att han beviljade honom att återvända till jorden med Eurydike. Ett villkor fanns dock: Orfeus fick inte vända sig om mot Eurydike en enda gång medan han ledde henne upp från underjorden. Fast just innan de färdigställt vandringen upp från underjorden kunde Orfeus inte längre bemästra sin vilja att få se på sin älskade och även försäkra sig om att det verkligen var sant att hon följde honom upp. Eurydike fanns verkligen bakom honom, men i samma ögonblick uppslukades hon av intet. Någon mer möjlighet att besöka henne i underjorden förlänades inte Orfeus.

Orfeus slutliga öde blev grymt. Då han valt att evigt sörja Eurydike vände han alla andra kvinnor ryggen. Han vände därmed också själva kärleken ryggen, vilket upprörde Afrodite, kärlekens gudinna. Hon såg därför till att flera kvinnor samtidigt förälskade sig i Orfeus och det slutade med att de slet honom i stycken.

Historien om Orfeus och Eurydike har på olika sätt förekommet i kulturen. Bland annat som ett operaverk av Christoph Willibald Gluck, i en diktsamling av Rainer Maria Rilke och i moderniserad tappning i filmen Orfeu Negro.

Grekisk mytologi

Textkällor

Wikipedia.org, http://sv.wikipedia.org/wiki/Orfeus_och_Eurydike.
Ancient.eu, http://www.ancient.eu/Orpheus/.

Bildreferens

Bilden är en detalj från oljemålningen Orfeo y Eurídice av Peter Paul Rubens.