Skylla

Skylla som nymfSkylla var enligt grekisk mytologi en skön nymf som förvandlades till ett sjömonster. Omvandlingen skedde efter att källan där Skylla brukade bada förgiftades – vem som gjorde finns det skiftande historier om, oftast tillskrivs häxgudinnan Kirke dådet. Kirke ska ha ombetts tillreda en kärleksdryck åt havsguden Glaucus (alternativ stavning är Glaukos) vars kärlek till Skylla förblivit obesvarad. Då Kirke i sin tur fattade tycke för Glaucus tillredde hon en dryck som sålunda bringade en helt annan påföljd.

Då Skylla nästa gång badade i det förgiftade vattnet förvandlades hon till en ruggig syn:

Där hon är van att se sina lår, sina ben, sina fötter,
skådar hon nu en myllrande mängd av Cerberus' käftar,
finner sig stå i ett rasande koppel, och odjurens ryggar
håller hon hop med sin svällande buk, sina gräsliga höfter.
(Ur Metamorfoser)

Efter förvandlingen drog sig Skylla tillbaka till Messinasundet som är beläget mellan italienska fastlandet och Sicilien. Blodtörstigheten hos de hundar som var en del av hennes kropp gjorde Skylla fruktad för sjöfarare. Sägenomspunnen är också den vattenvirvel (Charybdis), kraftfull nog att förstöra förbiseglande skepp som fanns där. De ur besättningarna som överlevde vattenvirvelns förstörelse blev sedan offer för Skylla.

En berömd episod i de antika sagorna är då Jason och argonauterna lyckades segla genom sundet oskadda – något som även skildras i filmen Det gyllene skinnet (Jason and the Argonauts, 1963). Skylla nämns även i det antika eposet Odysséen där hjälten är tvungen att välja mellan att segla nära vattenvirveln eller nära den klippa där Skylla befann sig. Beslutet togs att segla nära klippan och det kunde inte undvikas att sex av besättningsmännen hamnade i Skyllas gap.

Det finns likheter med Skylla och hydran, ett mytologiskt träskmonster med åtta huvuden. Likheter finns också med den åttaarmade jättebläckfisk som i nordisk mytologi gick under namnet Kraken.

I den grekiska mytologin var det annars vanligt att monster var i skepnader av hälften kvinna och hälften djur; ett annat exempel är Echidna som var till hälften kvinna och till hälften orm. Echidna var också moder till Cerberus, den hund som vakade vid dödsriket och som nämns i citatet ovan.

Grekisk mytologi

Textkällor

Kallifatides, Theodor. Afrodites tårar: om gamla gudar och eviga människor (1996).
Ovidius. Metamorfoser (1969, översättning av Harry Armini).
Monstropedia.org, http://www.monstropedia.org/index.php?title=Scylla

Bildreferens

Bilden är en detalj från en målning av Bartholomäus Spranger där Skylla avbildas som nymf.