Agamemnon

Genom sin farfar Pelops (som gett namn åt halvön Peloponnesos, "Pelops ö"), var Agamemnon av kunglig börd och hade gudomligt blod i ådrorna eftersom Pelops ansågs vara sonson till självaste Zeus.

Legenden förtäljer att Agamemnon blivit bortvisad tillsammans med sin broder av den mykenske kungen, men sedan återvände och lyckades ta över kungamakten i Mykene. Hans broder Menelaos intog också han en kungatron, den i Sparta. Det är dock händelserna efter maktövertagandena som blivit välkända berättelser och tar sin början med att Agamemnon och Menelaos med en krigshär seglar över Egeiska havet för att hämta hem den bortrövade Helena i vad som blev upptakten till det trojanska kriget.

Trojanska kriget

Troja (på latin Ilion) låg på andra sidan Egeiska havet, det som kallades Mindre Asien. Källan om kriget mellan grekerna och trojanerna härstammar från Homeros Illiaden. (Det är historiskt mer korrekt att referera till myker, vilka av Homeros kallades akajer, i stället för greker.)

karta Grekland och Troja

Huruvida det trojanska kriget verkligen ägt rum utanför sagorna står oklart då det skett under förhistorisk tid. Vissa källor påstår att det verkligen ägt rum och belägg finns för att Troja brandhärjades på slutet av 1100-talet f.Kr., men enligt den vedertagna historieskrivningen anses bevisen vara otillräckliga för att styrka att detta måste ha skett i samband med ett krig.

Krigets upprinnelse sker med Paris enlevering av den sköna Helena, Menelaos maka. Paris var prins av Troja och hade förälskat sig i Spartas prinsessa Helena – Helena var själv inte oberörd av den fagre Paris närmanden.

Med målet att föra tillbaka den bortförda avseglar en stor flotta från Aulis (ska ha legat i den region som idag kallas Boitien) ledd av Agamemnon. Några av de andra nyckelpersonerna som det berättas om i samband med det trojanska kriget är grekiska hjältar såsom Akilles, Ajax, Diomedes, Ideomeneus och Odysseus samt trojanernas fältherre Hektor.

Grekerna (mykerna) belägrade staden men fick besvär med att inta den, vilket gjorde konflikten utdragen. Vad som slutligen avgjorde det hela till grekernas favör var snilleblixten att bygga en stor trähäst som utgavs för att vara en gåva till trojanerna, men i själva verket rymde krigare. När intet ont anande trojaner släpat trähästen innanför portarna kunde de grekiska krigarna efter mörkrets inbrott ta sig ut ur hästen och öppna portarna för resten av hären. Den följande attacken ledde till ett trojanskt nederlag och att staden ramponerades.

Efter Trojas fall förde Menelaos hem Helena till Sparta och Agamemnon själv återvände med sin älskarinna Kassandra som han tagit som ”krigsbyte”. Detta skulle stå honom dyrt: han blev dödad i badet av hustrun Klytaimestra och hennes nye älskare Aigisthos. Det finns en symbolisk dimension i detta då han i badet renade sig från tio års blodigt krig i vilket han varit en av banemännen. Klyamestra var inte bara en avundsjuk maka utan fler orsaker låg bakom hämnden. Klytaimestra som varit dotter till den förre spartanska kungen och dennes hustru Leda hade tagits till hustru av Agamemnon mot sin vilja och Agamemnon hade offrat deras dotter – efter inrådan av siaren Kalchas – för att få gynnsam vind vid avresan mot Troja.

Agamemnos son Orestes skickades långt iväg av systern Elektra i rädslan att han med skulle mördas av modern och Aigisthos som en nödvändig åtgärd för att sonen vid mogen ålder inte skulle hämnas fadersmordet. Hans syster Elektra stannade kvar och då Orestes en dag återvände skulle syskonen tillsammans utdela blodig hämnd. Hämnden var huvudmotivet i Aischylos dramatrilogi Orestien samt Euripides drama Elektra som båda baserades på händelserna.

Grekisk mytologi

Textkällor

Buxton, Richard. Den grekiska mytologins värld (2007).
Day, Malcolm. Gudar och gudinnor i Antik mytologi (2007).