Echo

Eos målningEcho (Eko) var i den grekiska och romerska mytologin en bergnymf. Den mest omnämnda myten där Echo ingår berör en av Zeus många otrogenhetsaffärer. Echo hade av Zeus instruerats att avleda dennes makas uppmärksamhet genom att prata oavbrutet.

Hans maka, Hera, fann till slut Echos ordsvall till den grad påfrestande att hon berövade nymfen talförmågan. Därefter kunde Echo bara upprepa det sista av vad andra sagt och hon fick därav symbolisera fenomenet eko.

Echo förälskade sig i Narkissos och deras första möte skildras av Ovidius i diktverket Metamorfoser (Echo har ingen separat motsvarighet i den romerska mytologin). När Narcissus inte bevarade hennes kärlek följde hon i sin förtvivlan Narcissus vart eviga steg och upprepade ständigt de sista orden i allt han uttalade. Medan hennes hjärtesorg tilltog slutade hon succesivt att finnas till och snart återstod endast hennes röst som fortsatte avge ekon.

Det finns även en mindre utbredd alternativ myt med Echo. I den handlar det omvänt om Echos ovillighet att besvara den av skogsguden Pans riktade åtrån. Pan såg för detta till att hämnas genom att låta några herdar så illa tilltyga Echo att slutligen blott rösten återstod.

För dig som vill ha bredare information och en fördjupning i grekisk mytologi finns eboken Den grekiska mytologin. Introduktion till antika myter och legender.

Grekisk mytologi

Textkällor

Senior, Michael. Vem är vem i mytologin (1985).
Ovidius. Metamorfoser (1969, översättning av Harry Armini).
Mavromataki, Maria. Grekisk mytologi & kult (1997).

Bildreferens

Bilden är en detalj från en målning av Alexander Cabanel.