Pandora

Pandora med askPandora skapades av Hefaistos på uppdrag som Zeus med den hätska föresatsen att straffa mänskligheten. Som bakgrund fanns osämjan mellan gudarnas konung och Prometheus som skapat människorna.

Då Pandora väl kommit till jorden fick hon som gåva en ask av gudarna och de hade sett till att hon var utrustad med bristande tålamod, vilket skulle orsaka att asken förr eller senare öppnades. Hon öppnade så asken trots uppmaningar från sin make Epimetheus (bror till Prometheus) att låta bli. När Pandoras ask öppnades flödade all världens plågor ut ur den.

Vid närmare betraktande saknar historien det mesta av logik, till och med i omständighet av myt. Att Zeus, som den mäktigaste av gudar, behövde skapa någon för att motta en ask verkar som en omständlig konstruktion. Förklaringen består dels i att myten har införlivats från tidigare mytologier, dels i att gudarna inte direkt fick bära ansvaret – resultatet blev att en kvinna fick överta rollen som syndabock. I Hesiodos antika skrift Verk och dagar heter det att Pandora förlänades med "lögner, förföriska ord och ett ombytligt sinnelag".

Likaså framstår Epimetheus delvis som en syndabock som den som inte visste bättre än att acceptera gåvan från början, även om han senare avrådde sin hustru från att öppna den. Hans namn kan översättas till efterklokhet efter de grekiska orddelarna epi (efter) och metheus (tänka).

Som den första kvinnan enligt grekisk mytologi finns självklara likheter mellan Pandora och den bibliska Eva. Som en direkt motsvarighet till asken finns i den bibliska berättelsen äpplet som växte på Kunskapens träd och som Eva ej kunde motstå.

Grekisk mytologi

Textkällor

Day, Malcolm. Gudar och gudinnor i Antik mytologi (2007).
Hesiodos. Verk och dagar (2003, översättning av Ingvar Björkeson).

Bildreferens

Bilden är en detalj från en oljemålningen Pandora av Jules Joseph Lefebvre.