mytologi.nu

• grekisk mytologi
• romersk mytologi
• nordisk mytologi
• +

Kristen mytologi

Ur innehållet: Gestalter | Lexikon
I teologisk eller religiös kontext undviker man ofta ordet mytologi eftersom det kan låta som att man betraktar berättelserna som påhittade snarare än sanna. Men det går ändå att betrakta en del av kristendomen utifrån dessa rika mytologi: berättelserna om skapelsen, syndafallet, apokalypsen änglar och demoner.

Under antiken uppstod kristendomen som ett av flera religiösa alternativ till den romerska gudavärlden. Kristendomen blev från början ansedd som sekt och dess förespråkare fördömdes av de styrande. Fast efter att Rom försvagats och uppdelats i ett väst och öst skulle den kristna läran försvaras av Östroms kejsare Konstantin under 300-talet. Detta var första steget i kristendomens väg till att bli statsreligion.

I Norden sker kristnandet först efter en period med föreställningar grundade på fornnordiska myter som uppstått under vikingatiden.

Även om kristendomen inte längre har samma betydelse i vår delvis sekulariserade värld utgör de bibliska berättelse fortfarande referenser i många sammanhang. Till exempel de tio budorden som återfinns i Andra Mosebok och förmedlade Gud moraliska rättesnören för människans handlande.

Gud skapar världen

Den kristna mytologin tar sin början i skapelsen, där Gud på sex dagar skapar ljuset, himlen, jorden och allt levande för att vila på den sjunde dagen. Människan skapas till Guds avbild och får uppdraget att råda över skapelsen. Skapelseberättelsen beskrivs i den förste av Moseböckerna. Där berättas hur Gud skapar himlen och jorden samt ljuset för att skilja dag från natt. Därefter skapas all växtlighet följt av djuren och slutligen den första människa. Den första människan, Adam (âdâm på hebreiska betyder människa), skapas av lera och genom dennes näsborrar blåses liv in. Sedan skapas den första kvinnan, Eva, av Adams revben.

Syndafallet

Adam och Eva levde i en spirande trädgård, Eden, i en position upphöjd över djuren. Men en bit in i berättelsen bryts harmonin. Efter att ormen lockat dem att äta av kunskapens träd uppstår synden. Fallet ur Eden blir i kristen mytologi en förklaring till varför människan lever i lidande och avstånd från Gud.

Frälsningsberättelsen uppfyller löftet om att återställa syndafallet. I Jesus Kristus framträder Gud själv i mänsklig gestalt för att hela den klyfta som uppstått. Jesus liv, död och uppståndelse blir en mytisk berättelse som återkommer i otaliga religiösa traditioner, men som i kristendomen ges en särskild teologisk innebörd: genom Kristus återupprättas människan och skapelsen. Påsk och nattvarden återberättar denna myt.

Frälsningsberättelsen inkluderar också föreställningen om tidens slut, apokalypsen. Uppenbarelsebokens visioner av änglar och odjur har en tydligt mytisk karaktär. Änglarna tjänar som Guds sändebud, medan djävulen – den fallne ängeln – personifierar revolt och frestelse. Striden mellan ärkeängeln Mikael och draken är en återkommande mytisk bild av ordningens seger över kaoset.

Till detta kommer föreställningarna om himmel och helvete, vilka uttrycker det yttersta ödet för människosjälen. Himlen är den eviga gemenskapen med Gud medan helvetet symboliserar mörker och förtvivlan.

Efter biblisk tid fortsätter den kristna mytologin att växa genom berättelser om helgon, martyrer och mirakel. Helgonlegenderna utspelar sig ofta i gränszoner mellan historia och myt såsom berättelsen om Sankt Göran som besegrar draken.

Bibeln

Till skillnad från andra tidiga kulturers religiösa framställningar skiljer sig berättelserna som finns i Bibeln genom att beskriva en monoteistisk religion.

Bibeln är en samling av skrifter som brukar delas in i Gamla och Nya testamentet. Skrifterna tillkom under en tidsperiod på över tusen år, enligt de flesta källor ungefärligen mellan 1500 f.Kr och 100 e.Kr. Nya testamentets texter brukar främst tillskrivas Paulus medan några av de andra viktigaste bidragen kom från Matteus, Lukas och Johannes, vilka var Jesus apostlar.

Inom kristendomen (liksom judendomen) är Gamla Testamentet och dess skrifter del av en kanon. Kanon innebär en samling utvalda skrifter som getts hög status och vars innehåll är av stor vikt för hur en religion lärs ut och tolkas.

Gamla testamentet

Gamla testamentet är den första delen av Bibeln (inom judendomen samställs den med Bibeln och  brukar därför kallas den hebreiska bibeln). Gamla testamentet består av 39 böcker som ursprungligen skrevs på hebreiska och tillkom under en period på närmare 1 000 år och som brukar dateras till cirka 1500–500 f.Kr. Dessa är böckerna som ingår i det Gamla testamentet:

1. Första Mosebok (1 Mos) - skapelsen
2. Andra Mosebok (2 Mos) - de tio budorden
3. Tredje Mosebok (3 Mos)
4. Fjärde Mosebok (4 Mos)
5. Femte Mosebok (5 Mos)
6. Josua (Jos) - Josua utsågs som det israelitiska folkets nya ledare av Mose
7. Domarboken (Dom)
8. Rut (Rut) – Rut var en kvinna från Moab
9. Första Samuelsboken (1 Sam) – Samuel var en israelitisk profet
10. Andra Samuelsboken (2 Sam)
11. Första Kungaboken (1 Kung)
12. Andra Kungaboken (2 Kung)
13. Första Krönikeboken (1 krön)
14. Andra Krönikeboken (2 Krön)
15. Esra (Esr) – Esra var en präst som bidrog till uppbyggandet av Jerusalem
16. Nehemja (Neh) – Nehemja bidrog i uppbyggandet av Jerusalem
17. Ester (Est) – judisk flicka som blir persisk drottning
18. Job (Job)
19. Psaltaren (Ps) – innehåller hymner och sånger
20. Ordspråksboken (Ords)
21. Predikaren (Pred)
22. Höga visan (Höga v) – innehåller en lovsång till kärleken
23. Jesaja (Jes) – Jesaja var en av de stora skriftprofeterna
24. Jeremia (Jer) – Jeremia var en av de stora skriftprofeterna
25. Klagovisorna (Klag)
26. Hesekiel (Hes) – Hesekiel var en av de stora skriftprofeterna
27. Daniel (Dan) – drömtydare som överlever ett dödsstraff
28. Hosea (Hos) – Hosea var en av de tolv mindre profeterna
29. Joel (Joel) – Joel var en av de tolv mindre profeterna
30. Amos (Am) – Amos var en av de tolv mindre profeterna
31. Obadja (Ob) - Obadja var en av de tolv mindre profeterna
32. Jona (Jon) – Jona var en av de tolv mindre profeterna
33. Mika (Mik) – Mika var en av de tolv mindre profeterna
34. Nahum (Nah) - Nahum var en av de tolv mindre profeterna
35. Habackuk (Hab) - Habackuk var en av de tolv mindre profeterna
36. Sefanja (Sef) – Sefanja var profet
37. Haggai (Hagg) – Haggai var en av de tolv mindre profeterna
38. Sakarja (Sak) – Sakarja var en av de tolv mindre profeterna
39. Malaki (Mal) – Malaki var en av de tolv mindre profeterna

Nya testamentet

Nya testamentet är den andra boken som utgör Bibeln. Den skrevs ursprungligen på grekiska och utgörs bland annat av Paulus brev. Nya testamentet gavs auktoritet genom att dess böcker var skrivna av apostlar och syftet var att förmedla Jesus lära och dennes särställning som Guds son.
Nedan är en lista med samtliga böckerna med brukliga förkortningar:

1. Matteusevangeliet (Matt)
2. Markusevangeliet (Mark)
3. Lukasevangeliet (Luk)
4. Johannesevangeliet (Joh)
5. Apostlagärningarna (Apg)
6. Romarbrevet (Rom)
7. Första Korinthierbrevet (1 Kor)
8. Andra Korinthierbrevet (2 Kor)
9. Galaterbrevet (Gal)
10. Efesierbrevet (Ef)
11. Filipperbrevet (Fil)
12. Kolosserbrevet (Kol)
13. Första Thessalonikerbrevet (1 Thess)
14. Andra Thessalonikerbrevet (2 Thess)
15. Första Timotheosbrevet (1 Tim)
16. Andra Timotheosbrevet (2 Tim)
17. Titusbrevet (Tit)
18. Filemonbrevet (Filem)
19. Hebreerbrevet (Heb)
20. Jakobsbrevet (Jak)
21. Första Petrusbrevet (1 Pet)
22. Andra Petrusbrevet (2 Pet)
23. Första Johannesbrevet (1 Joh)
24. Andra Johannesbrevet (2 Joh)
25. Tredje Johannesbrevet (3 Joh)
26. Judasbrevet (Jud)
27. Uppenbarelseboken (Upp)

Ett femte evangelium, Tomasevangeliet, skrevs under samma tidsperiod som de andra evangelierna, men hittades först under 1900-talet och har därför inte ingått i Nya testamentet.

Gestalter

Historiska och mytiska figur som förknippas med kristendomen. Även om Bibeln i många fall anses som en pålitlig historisk källa finns det en del tvivel kring många av de omnämnda personernas existens.

Mose
Mottog bud från Gud ...
Mose →

Abraham
Tre av de stora religionerna – judendomen, kristendomen och islam – kallas abrahamitiska, och Abraham är indirekt delaktig då deras grundare Moses, Jesus och Muhammed är ättlingar till honom.

Abraham förekommer som en viktig gestalt i både Bibeln och Koranen där han beskrivs som judarnas (eller hebréernas) och arabernas stamfader, därav hans epitet som patriarken. Hans söner Ismael och Isak blir sedan stamfäder för arabernas respektive judarnas folk.

David

Bibeln beskriver David som den som efterträdde kung Saul som ledare för Juda rike under 1000-talet. David ska senare överlämna sitt rike till en av hans söner, Salomon (de andra sönerna är Absalom och Amnon).

Om David är en historisk person är omtvistat då inga källor vid sidan om Bibeln nämner honom.

Myten om David mot Goliat har upptagits som en klassisk berättelse. I Bibeln beskrivs hur herdepojken David utmärkte sig i den berömda envigen med jätten Goliat. Goliat var till storleken överlägsen David, vilket gjorde honom till den betrodda segraren. Men David som inte kunde mäta sig i styrka med jätten använde sin list. I stället för rustning och svärd valde han en träkäpp och ett par stenar. Goliat kunde vid det här laget inte känna sig mer säker på sin seger, men David gjorde en slangbella och slungade iväg en sten som slog Goliat till marken. Därefter tog han jättens svärd och gjorde slut på honom.

Moralen i den mytomspunna episoden är att listen kan besegra styrkan och Davids hjältedåd kan jämföras med de som Herakles stod för i den antika mytologin.

Jakob
Jakob är tillsammans med Abraham och Isak de tre patriarkerna, israeliternas stamfäder. Jakobs tolv söner (Ruben, Simeon, Levi, Juda, Dan, Naftali, Gad, Aser, Isaskar, Sebulon, Josef och Benjamin) skulle i sin tur bli stamfäder för Israels olika folk. Dessa heter.

Jakobs son Josef var make till Maria som födde Jesus. Enligt Kristen tro är däremot Josef inte Jesus far, då Maria enligt Bibeln var jungfru när hon blev havande.

I Första Moseboken förtäljs det om hur Jakob är invecklad i en hård kamp ända tills dagen gryr. Jakob som inte låter sig besegras får sin höft ur led i drabbningen. Först efter att tag i kampen får han reda på att han själva verket befinner sig öga mot öga med Gud, fast i en ängels gestalt. Han får efter detta namnet Israel som en anspelning på dem hebreiska betydelserna ”kämpa” och ”Gud”.

Petrus
Petrus var lärjunge till Jesus och en av de tolv apostlarna. Han sägs ha varit en av dem som talade med Jesus efter dennes återuppståndelsen.

Petrus blev korsfäst på grund av sin kristna tro år 64 e.Kr. De kristna i Romarriket var under denna tid förföljda eftersom de ansågs som uppviglare och sekterister.

I legender förekommer ibland Sankte Per som ett namn på Petrus.

Salomo
Salomo ska enligt kristen lära levt på 900-talet f.Kr. I Gamla Testamentet berättas att Salomo var son till David arvtagare till dennes kungarike.

Salomo pekas ut som den som ska ha författat Predikaren. Även Vishetens bok är en av de texter som förknippas med den enorma vishet som tillskrivs Salomo. Salomo ska inte bara innehaft en lysande visdom, han beskrivs också som ofantligt rik.

Salomo har också förekommit i andra religiösa texter och omnämns till exempel Kebra Nagast, en etiopisk bok om kungar. I den något annorlunda beskrivningen än i Bibeln uppges bland annat att Salomo och drottningen av Saba ska haft en passionerad romans. En berättelse som välvilligt upptagits av vår tids populärkultur.