• grekisk mytologi
• romersk mytologi
• nordisk mytologi
• +

Gud

I den kristna religionen är Gud alltings skapare och en allestädes närvarande kraft eller ande. I Bibeln berättas om hur Gud skapar världen och människan av lera och blåser in liv genom näsborrarna. De första människorna, Adam och Eva, bor i Edens lustgård. Men efter Eva smakat av kunskapens äpple blir de förvisade från den paradisiska orten till ett liv fyllt av vedermödor.

I Gamla testamentet skildras världens tillblivande som utförd av Gud, vilket sker sex dagar innan Gud under den sjunde dagen vilar sig). Den Gud som sedan framställs är ofta krävande och framlägger sin sina förmaningar i en vred ton.

Profeter

Inom kristendomen figurerar profeter som länken mellan Gud och människor. Enligt den kristna läran mottar Mose av Gud de tio budorden och det berättas i Andra Moseboken hur ett förbund sluts mellan honom och Gud på berget Sinai.

Den i senare tid mest centrala profeten är Jesus. Han har fått en mer upphöjd position än någon annan av Guds förkunnare som varandes Guds egen son. Medan Gud i Bibeln framställs som sträng och ibland bestraffande är Jesus mildare och förkunnar en kristen etik som bygger på förlåtelse.

Det tidiga religiösa livet

Vi saknar detaljerade belägg om hur det religiösa livet kan ha sett ut för den förhistoriska människan. Men genom arkeologiska fynd vet vi att människor mycket tidigt dyrkade överjordiska makter. I äldre tider tycks polyteistiska religioner dominerat med en större skara gudar vars krafter och personifikationer assimilerades med naturfenomen samt etiska och andra företeelser. En del forskare menar dock att före gudsföreställningar som kännetecknades av polyteism existerade det monoteism. Men det är omöjligt att få klarhet huruvida monoteism eller polyteism var först gällande.

Med tiden ersattes polyteistiska åskådningar alltmer av monoteistiska. Det förkunnades att den sanna läran endast inbegrep en gud och därigenom benämndes polyteistiska läror nedsättande för hedniska, i betydelsen oriktiga och primitiva. I Norden övergavs vikingarnas trosföreställningar som hörde samma med den nordiska mytologin.

I sin bok Historien om Gud skriver Karen Armstrong att i den tid då profeter som Abraham och Mose levde gällde en månggudadyrkan. Abrahams livstid ska enligt vissa källor ungefärligt sammanfalla med år 2000 f.Kr. och Mose ska ha levt nästan ett tusen år senare. Ingen av dessa tros själva ha hängett sig åt en monoteistisk dyrkan.

”Du skall inga andra gudar ha vid sidan av mig” (2 Mos 19) är en ofta citerad mening ur Bibeln och betonar den kristna lärans syn på en enda gud.

← Kristen mytologi