• grekisk mytologi
• romersk mytologi
• nordisk mytologi
• +

Re (Amun)

Re (alternativt namn Ra) dyrkades som solens gud i den egyptiska mytologin. Om den grekiska solguden Helios föreställdes rida över himlavalvet i en vagn dragen av hästar föreställde sig egypterna sin solgud som en rullande skiva, vilken symboliskt knuffades framåt av en helig skarabéskalbagge, Khepri. Khepri (alternativ stavning: Chepri) omnämns även som den uppgående solens gudom och en av Res uppenbarelseformer.

Denna bild av solen som framdrivandes av en skalbagge lär ha uppstått då egypterna ofta kunde se skalbaggar som rullade iväg kulor de gjort av spillning efter djur. Därtill var skalbaggarna de första djuren som syntes till efter vårfloderna på Nilens stränder, vilket gav dem en association med förnyelse.

Re skulle enligt myten varje natt genomfärdas dödsriket där varje timme sades ha en egen port som måste forceras, vilket Re låts göra då han känner till namnen på dess invånare. Det berättas att Re i dödsriket flyter fram i en båt och under den sista timmen tar sig guden in i en orms svans för att komma ut genom dess mun förvandlad till en skalbagge och det är efter detta han på nytt återuppstår. (I en annan variant av myten måste Re varje gång nedgöra jätteormen Apofis för att nå fram till andra sidan himmelen.)

Det var himmelsgudinnan Nut som – åtminstone enligt somliga versioner – uppslukade solen varje kväll för att sedan föda den på nytt under morgonen. Nut förkroppsligades av en ko med himmelsblå klänning vars ben motsvarade de fyra väderstrecken.

Re kunde representeras av en falk, men också av babianer eftersom dessa djur var först uppe i gryningen och hälsade solen med sitt tjatter.

Amun

Amun (alternativt namn Amon) dyrkades som den mäktigaste guden i Thebe och vid den tid denna stad fått störst inflytande i riket blev också Amun egypternas främste gud. Känt är att den egyptiske faraon Tutankhaton ändrade sitt namn till Tutankhamon, vilket betydde "Amons levande gestalt".

Vid sidan av Amun dyrkades hans make Mut och deras son Khonsu. Han hade samma funktion som Re i form av solgud och enligt tron färdades han över himmelen på skeppet Userhat.

Under den egyptiska perioden som kallas Nya riket skedde en synkretism, Amun och Re slogs ihop och blev Amun-Re (Amun-Ra).

Det finns ytterligare exempel med Re som första led i namnet på sammansmältningar mellan gudar, företrädelsevis Re-Atum (Ra-Aton). Atum (eller Aton) och Re dyrkades ursprungligen båda i staden Heliopolis innan sammanslagningen och Atum dyrkades som solgud alternativt sågs som personifieringen av solskivan. Till Re-Atums ära uppfördes också ett tempel i Heliopolis under den period som kallades Mellersta riket (ca 2055–1605 f.Kr). Duon Re och Atum kunde i vissa sammanhang växa till en triad där också Khepri ingick som en form av yngre solgud som symboliserade de tidiga morgontimmarna.

Även om Re var den egyptiska himmelens furste skulle under en period Seth upphöjas till främsta guden, vilket skedde under epoken som kallas Nya riket (ca 1550–1070 f.Kr) och återspeglar en tid av kaos och ondska då landet hotades av andra riken som ville erövra det.

← Egyptisk mytologi