• grekisk mytologi
• romersk mytologi
• nordisk mytologi
• +

Oden

Fornnordisk stavning: Odin
Oden är den högsta guden i nordisk mytologi. Han är såväl magins och vishetens som krigets och dödens gud.

Oden är en av de tre asagudar – de andra två är hans bröder Vile och Ve – som tillsammans dräpte urjätten Ymer och av dennes kroppsdelar skapades världen. Oden kallas allfadern då det är han som enligt fornnordisk tro skapade de första gudarna och människorna.

Oden är son till Bor och Bestla (vilka inte räknas som gudar utan kan betraktas som någon form av urvarelse respektive jättinna och härstammar från Audhumbla- respektive Ymerätten). Hans maka är gudinnan Frigg, deras söner är Balder, Hermod och Höder. Hans första hustru Fjorgyn födde honom också en son, Tor. Därtill finns utomäktenskapliga barn inklusive sönerna Vidar (med jättinnan Grid) och Vale (med jättinnan Rind).

Han rider på den åttafotade hästen Sleipner som sades vara den raskaste av hästar. Som sina följeslagare har han ulvarna Gere och Freke samt korparna Hugin och Munin. Hugin och Munin lyfter från Odens skuldror varje morgon för att tjänstgöra som sin herres allseende ögon (Oden kan spåras till den keltiska mytologin och de två korparna finns i form av en korp hos Morrigan). Som attribut har Oden spjutet Gungner och den magiska ringen Draupner.

Oden är enögd efter han offrat sitt ena öga för att få dricka ur Mimers brunn, vishetens källa. Oden är således den visaste av gudarna, men det fanns också en jätte som ansågs ha en visdom som kunde mäta sig med Odens. I Eddadikten "Vaftrudnersmål" skildras hur Oden uppsöker jätten vid namn Vaftrudner för att mäta sin visdom med dennes, fast han gör det under förklädnad och kallar sig Gagnråd. Oden lyckas först besvara alla frågor som jätten ställer om överjordiska ting och sedan blir det Odens tur att ställa sin rivals kunskaper på prov. Vaftrudner lyckas besvara samtliga frågor korrekt tills Oden avslutar med att ställa en fråga som endast han själv kan känna till. På denna list stupar Vaftrudner och samtidigt som han får erkänna sig besegrad inser han att det är Oden han har på besök.

Oden är också skaldekonstens gud och han talar alltid på vers. Det är Oden som sägs ha gett upphov till runalfabetet.

Som krigets gud (Oden ska ha igångsatt kriget mellan asarna och vanerna genom att slunga sitt spjut över vanernas krigare), var det honom vikingarna tillbad för lycka i strid. Efter framgång återbördade de sedan gunsten genom att låta de stupade motståndarna bli människooffer åt krigsguden. Det finns en extatisk sida hos Odens karaktär som är kopplad till hans roll som krigsgud, denna extas ska även ha överförts på vissa krigare, så kallade bärsärkare som stred med osedvanligt raseri (jmf. bärsarkagång).

Som dödens gud har han sin boning i Valhall, den sal i Asgård där de som fallit i strid, einhärjar, togs emot. En del fördes även till Folkvang av Freja medan de som inte dött "ärofyllt" hamnade i Hel.

De forntida nordborna jämställde Oden med den romerske guden Mercurius (något som också kelterna gjorde med sin högste gud Lugh). På latin heter onsdag dies Mercurii efter Mercurius, vilket är således har ett samband med varför onsdagen i Norden blivit uppkallad efter Oden. Mercurius har också likställts med en äldre germansk gud vid namn Woden (alternativa namn är Wodan och Wotan) som setts som Odendyrkandets ursprung. Därtill kan den nordiska Odendyrkan ha inspirerats av andra gudar, särskilt brukar vissa indoeuropeiska gudagestalter framhävas.

När det berättas om Oden i de gamla sagorna förekommer en mängd binamn, hela 170 stycken! Några av de vanligare är Fimbultyr, Grimner, Ygg, Vidur, Gapt, Ganglere, Gondler, Ropt, Tund och Aldafader. Utöver ansamlingen antagna namn dök Oden många gånger upp maskerad. Skälet därtill är inte helt utrönt, men en del kan ligga i att fastän Oden var högste gudom var han inte allsmäktig eller osårbar – i den forntida nordiska mytologin lurade faror även på gudarna. Det är dock inte ovanligt i myternas värld med gudar som uppträder i andra skepnader än sina egna.

För dig som vill ha bredare information och en fördjupning i nordisk mytologi finns eboken Den nordiska mytologin. Introduktion till fornnordiska myter och legender:

← Nordisk mytologi