Persisk mytologi
Ur innehållet: Religion i det persiska riket | Gudar | Lexikon
Perserna var ursprungligen nomader innan några av stammarna blev bofasta runt 1000 f.Kr. Några sekel senare skulle det persiska riket vara världens främsta stormakt under ledning av Kyros och sedan Kyros II. Man brukar tala om olika epoker: Akamenidernas rike (550–350 f.Kr.), det hellenistiska Persien (330–250 f.Kr.), Parterriket (250 f.Kr.–226 e.Kr.) och Sasiniderriket (226–651 e.Kr.).
Persien är det typiska namnet i historiska handböcker, men ibland används även Iran (Persien kan ses som en region i Stor-Iran).
Religion i det persiska riket
Till skillnad från den grekiska mytologin exempelvis fanns det inte några sociala relationer mellan gudarna och de persiska gudamyterna förtäljer inga episoder med intriger och andra intermezzon. Det var heller inte så att gudarna ingick äktenskap och därpå följande barnalstring. En gud kunde ge liv åt sin avkomma, men då skedde befruktningen på annat sätt.
Ritualer förekom och särskilt präglades dessa av djuroffer. Det var ovanligare att enskilda bad till övermäktiga väsen för personlig välgång. Elden var en viktig del i det religiösa livet och de så kallade magerna hade bland annat som uppgift att utöva sin spådomskonst genom att skåda framför elden.
Den gudavärld som är dokumenterad är inte homogen. Kulturer med delvis skilda drag avlöste varandra under den långa tidsperiod det persiska riket existerade. Dessutom skedde geografiska förskjutningar och likaså skiftade platser för maktcentra.
Under Sasaniderriket blandas traditionella trosriktningar med kristendom och andra religiösa yttringar. Senare ändå under 100-talet sker delvis en sammansmältning med den grekiska mytologin och spår därom är namn på gudar som Zeus-Orosmades.
Skapelsemyt
Enligt persisk mytologi är universum 12 000 år. I början bestod detta universum av Ohrmazd (Ahura Mazda) och Angra Mainyu (Ahriman) i form av ljus och mörker. Slutligen skapades materien, getig, urtjuren Gosh, och urmänniskan Gayomard. Ahriman skulle döda urtjuren, fast hans säd skulle bli livgivare till växter och liv inklusive de två första människorna, Mashyagh (man) och Mashyanagh (kvinna).
Zoroatrianismen
Den store religionsstiftaren var profeten Zarathustra vars lära kallades zoroastrismen (ibland stavat zoroastrianismen). Denne reformerade religionen till att bli monoteistisk. Men den har dualistiska inslag i beskrivningen av en kamp mellan goda och onda krafter. Enligt zoroastrismen är Ahura Mazda den högsta guden och från honom utstrålade det goda som förde en kamp mot det onda i form av Angra Mainyu (detta påminner om kristendomen där Gud står för det goda och vars onda kontrahent gestaltas av djävulen).
Gudar och gudinnor
Här inkluderas även mytiska gestalter.
Ahura Mazda
Den överordnade guden i persisk mytologi ...
Ahura Mazda →
Mithra
Rättsgud som såg efter avtal och dödsfall ...
Mithra →
Zarathustra - profet och religionsstiftare.
Lexikon
Förutom de gudar som nämnts ovan följer här en kompletterande översikt med diverse namn och termer som förekommer i den persiska mytologin. Se denna lista över gudar i iransk mytologi (på engelska) för en bredare översikt.
Ahriman gestalt som representerar det onda.
Anahita ung vacker kvinna i gudsgestalt som bor i himmelen. Vattengudinna som övervakade födelser och förlossningar.
Garshasp gestalt inom zoroastrismen som dyker upp vid tiden för världens slut för att besegra ondskan.
Rustan framstående krigare och hjälte i det persiska eposet Shahnameh. Råkar döda sin son, Sohrab, i en strid och upptäcker först efter det avgörande hugget vem det utdelats till.
Spandarmad gudinna förknippad med begravningar.
Yasna zoroastrismens främsta form av gudstjänst, i vilken Yasna-texterna uppläses.
Textkällor
Cotterell, Arthur (red.). Mytologi – Gudar, hjältar, myter (2014).
Gilhus, Ingvild S. & Thomassen, Einar. Antikens religioner (2015).
Bildreferenser
Bilden längst upp på sidan är en detalj från en stenrelief som föreställer en kröning av den persiske kungen Ardeshir II och visar trion Mithra, Shapur II och Ahura Mazda från vänster till höger. Bildens upphovsman är Philippe Chavin.