relief föreställande gudar ochgestalter från persisk kultur

Persisk mytologi

Ur innehållet: Religion i det persiska riket | Gudar | Lexikon
Perserna var ursprungligen nomader innan några av stammarna blev bofasta runt 1000 f.Kr. Några sekel senare skulle det persiska riket vara världens främsta stormakt under ledning av Kyros och sedan Kyros II. Man brukar tala om olika epoker: Akamenidernas rike (550–350 f.Kr.), det hellenistiska Persien (330–250 f.Kr.), Parterriket (250 f.Kr.–226 e.Kr.) och Sasiniderriket (226–651 e.Kr.).

Persien är det typiska namnet i historiska handböcker, men ibland används även Iran (Persien kan ses som en iransk region).

Religion i det persiska riket

Till skillnad från till exempel i den grekiska mytologin fanns det inte några sociala relationer mellan gudarna och den förtäljer inga episoder med intriger och andra intermezzon. Det var heller inte så att gudarna ingick äktenskap och därpå följande barnalstring. En gud kunde ge liv åt sin avkomma, men då skedde befruktningen på annat sätt.

Ritualer förekom och särskilt präglades dessa av djuroffer. Det var ovanligare att enskilda bad till övermäktiga väsen för personlig välgång. Elden var en viktig del i det religiösa livet och de så kallade magerna hade bland annat som uppgift att utöva sin spådomskonst genom att skåda framför elden.
Den gudavärld som är dokumenterad är inte homogen, kulturer med delvis skilda drag avlöste varandra under den långa tidsperiod det persiska riket existerade. Dessutom skedde geografiska förskjutningar och likaså skiftade platser för maktcentra.

Under Sasaniderriket blandas den traditionella trosriktningar med kristendom och andra religiösa yttringar. Senare ändå under 100-talet sker delvis en sammansmältning med den grekiska mytologin och spår därom är namn på gudar som Zeus-Orosmades.

Skapelsemyt

Enligt persisk mytologi är universum 12 000 år. I början bestod detta universum av Ohrmazd (Ahura Mazda) och Angra Mainyu (Ahriman) i form av ljus och mörker. Slutligen kapades materien, getig, urtjuren Gosh, och urmänniskan: Gayomard. Ahriman skulle döda urtjuren, fast hans säd skulle bli livgivare till växter och liv inklusive de två första människorna, Mashyagh (man) och Mashyanagh (kvinna). 

Zoroatrianismen

Den store religionsstiftaren var profeten Zarathustra vars lära kallades zoroastrianismen. Dennes lära reformerade religionen till att bli monoteistisk. Men den har dualistiska inslag i beskrivningen av en kamp mellan goda och onda krafter. Enligt zoroastrianismen är Ahura Mazda den högsta guden och från honom utstrålade det goda som förde en kamp med det onda i form av Angra Mainyu (detta påminner om kristendomen där Gud står för det goda och vars onda kontrahent gestaltas av djävulen).

Gudar och gudinnor

Här inkluderas även mytiska gestalter.

Ahura Mazda stenreliefAhura Mazda
Den överordnade guden i persisk mytologi ...
Ahura Mazda →

Mithra stenreliefMithra
Rättsgud som såg efter avtal och dödsfall ...
Mithra →

Zarathustra - profet och religionsstiftare.

Lexikon

Förutom de gudar som nämnts ovan följer här en kompletterande översikt med diverse namn och termer som förekommer i den persiska mytologin. Se denna lista över gudar i iransk mytologi (på engelska) för en bredare översikt.

Ahriman gestalt som representerar det onda.
Anahita ung vacker kvinna i gudsgestalt som bor i himmelen. Vattengudinna som övervakade födelser och förlossningar.
Garshasp gestalt inom zoroastrianismen som dyker upp vid tiden för världens slut för att besegra ondskan.
Rustan framstående krigare och hjälte i det persiska eposet Shahnameh. Råkar döda sin son, Sohrab, i en strid och upptäcker först efter det avgörande hugget vem det utdelats till.
Spandarmad gudinna förknippad med begravningar.
Yasna zoroastrismen främsta form av gudstjänst, i vilket Yasna-texterna uppläsas.

Textkällor

Cotterell, Arthur (red.). Mytologi – Gudar, hjältar, myter (2014).
Gilhus, Ingvild S. & Thomassen, Einar. Antikens religioner (2015).

Bildreferenser

Bilden längst upp på sidan är en detalj från en stenrelief som föreställer en kröning av den persiske kungen Ardeshir II och visar trion Mithra, Shapur II och Ahura Mazda från vänster till höger. Bildens upphovsman är Philippe Chavin.