Zarathustra

Zarathustra gav upphov till den lära som kallades zoroatrianismen (hans grekiska namn var Zoroaster). Om han i själva verket existerat är osäkert, men han tros i så fall levt någon gång mellan 1500- och 500-talet f.Kr, ofta utpekas 1200-talet som den mest troliga tidsperioden. Han tros ha bott i Centralasien eller Iran.

Zarathustra var ingen gud utan en profet som spred sin lära och stiftade en ny religion. Zarathustras religiösa lära fick spridning, men det saknas vetskap om hur snabbt detta skedde. Vad som är känt är att zoroatrianismen med tiden blev en etablerad och dominerande religion i den iranska världen någon gång under förislamisk tid.

Hans lära finns vidmakthållen i två boksamlingar: avestaskrifterna och pehleviböckerna. Innehållet i Avestaböckerna existerade länge som muntliga traditioner som sedan skrev sned, vilket tros ha skett under 400-talet e.Kr. Av dessa har ett flertal av böckerna har försvunnit under tidens lopp och då det fornariska språk (avestiska) böckerna är nedskrivna på dessutom för länge sedan fallit ur bruk är dess kvarvarande innehåll delvis okänt.

En del av dessa skrifter tro ha nedtecknats av Zarathustru själv och särskilt en samling med hymner som kallas Gatha. Hymnerna har en filosofisk prägel och här lovprisas guden Ahura Mazda och de sex väsen som är förknippade med Ahura Mazda och som har samlingsnamnet Amesha Spenta.

I Gatha-hymnerna framkommer zoroatrismens trefaldiga grundprincip som vilar på goda tankar, goda ord, goda handlingar. Även de hymner som ingår i samlingen Yasna Haptanghaiti tros av vissa vara författade av Zarathustra.

Pehleviböckerna nedtecknades på medelpersiska långt senare än Avestaböckerna, under 800-talet eler 900-talet. Medan Avestaböckerna i hög grad användes för liturgiska ändamål tar Pehleviböckerna upp en rad skilda ämnen såsom politik, moral, rättsväsen, historia och teologi. Pehleviböckerna har eskatologiskt innehåll och berättar om att Ohrmazd (annat namn för Ahura Mazda) och de andra goda makterna en dag ska segra över de onda makterna styrda av Ahriman.

Zarathustra ses enligt vissa källor som magernas stamfar. Magerna ägnade sig bland annat åt spådomskonst och att delta i religiösa ritualer.

Zarathustras namn har också dykt upp en västerländsk kultur genom den tyske filosofen Friedrich Nietzsches verk Så talade Zarathustra (Also Sprach Zarathustra) som utgavs under 1880-talet. Här görs Zarathustra till språkrör för idén om övermänniskan. Nietzsche återger fritt sin tänkbara bild om hur Zarathustra i bokens företal som bland annat innehåll följande passage: ”Då Zarathustra var trettio år gammal lämnade han sin hembygd och sin hembygds sjö och gick upp i bergen. Här njöt han sin ande och sin ensamhet och blev i tio år icke trött därpå.”

Persisk mytologi

Textkällor

Gilhus, Ingvild S. & Thomassen, Einar. Antikens religioner (2015).
Wikipedia.org, https://sv.wikipedia.org/wiki/Gatha
Nietzsche, Friedrich. Så talade Zarathustra (1991) övers. Wilhelm Peterson-Berger.