Venus

Motsvarighet i grekisk mytologi: Afrodite
Venus målningVenus var ursprungligen en vårgudinna som efter att romarnas kultur influerats av den grekiska skulle sammansmälta med Afrodite. Hennes områden var främst skönhet, kärlek och sexualitet.

Venus var mor till Anenas och figurerar därför i Vergilius epos Aeneiden. Gudinnan ansågs vara från Milo och har därmed fått detta som tillnamn. En av de mest berömda statyerna från antiken som idag kan ses på Louvren föreställer Venus: Venus de Milo.

Näst intill lika berömd är renässanskonstnärens Sandro Boticellis målning Venus födelse där Venus står på ett snäckskal i havet medan vindgudarna Zefyros och Chloris blåser henne iland. Venus förekommer även på en annan av Boticellis mest berömda verk, La Primavera, som tolkats som en allegori över vårens tillblivelse representerad av Venus stående intill bland annat de tre gracerna.

Venus hade Vulcanus som sin make och Mars som sin älskare, ett triangeldrama som övertogs från de grekiska mytologiska sagorna.

Som typiskt är för romerska gudaväsen hade Venus flera epitet. Några av dessa var Venus Cloacina (syftande på hennes integrering med den etruskiska Cloacina som var gudinnan över kloaker), Venus Caelestis (caelestis betyder gudomlig på latin och epitetet lär ha kommit genom en assimilering av Venus och en tidigare mäktig gudinna) samt Venus Verticordia (syftande på gudinnans förmåga att få lust att övergå till dygd).

Den romerska gudinnan har gett namn åt veckodagen fredag, efter Veneris dies på latin.

Romersk mytologi

Textkällor

Wikipedia.org, https://en.wikipedia.org/wiki/Venus_(mythology)

Bildreferens

Bilden är en detalj från en målning av Sandro Boticelli som föreställer Venus stående på ett snäckskal.