Eos

Motsvarighet i romersk mytologi: Aurora
Eos målningEos var gryningens gudinna och enligt mytologin verkställde hon morgonens rodnad genom att rida i sin vagn över himmelen. Och det sades att hennes tårar var upphovet till daggen - tårarnas fall berodde på sorgen efter sonen Memnon som stupat i trojanska kriget.

Eos var en av titanerna och hade Helios (Solen) som broder och Selene (Månen) som syster. Hon förenades med Astraios (Gryningsvinden) vilket renderade barnaskaran Zefyros (Västanvinden), Boreas (Nordanvinden) och Notos (Sunnanvinden).

Det berättas också om Eos att hon var en liderlig älskare, men efter att en av hennes erövringar väckt Heras missnöje såg Hera till att Eos kärlekstörst eskalerade till nymfomani. I andra källor nämns en besvärjelse från Afrodite som orsaken bakom Eos stinna kärlekstörst.

En av Eos älskare var Orion. Denne hade fått ögonen utstuckna av kung Oenopion, men sedan fått veta av ett orakel att han skulle återfå sin syn vid platsen där Helios (Solen) stiger upp. Oraklets förutsägelse visade sig vara sann och strax därpå mötte han Eos. Gudinnan förde honom till Delos där deras kärlek spirade tills deras vägar skiljdes åt.

Grekisk mytologi

Textkällor

Day, Malcolm. Gudar och gudinnor i Antik mytologi (2007).

Bildreferens

Bilden är en detalj från en målning av William-Adolphe Bouguereau.