• grekisk mytologi
• romersk mytologi
• nordisk mytologi
• +

An

Motsvarighet i babylonisk mytologi: Anu
An var en sumerisk gud som personifierade himmelen och var son till Apsu och Tiamat. Han parade sig med Ki (Jorden) som födde Enlil (Luften).

An fick ett tempel i den forntida staden Uruk tillägnat sig. Det stora templet där guden tillbads ska ha existerat i cirka 2 000 år.

An var en av de äldsta gudarna och det är An som ålägger Aruru att skapa Enkidu, en form av ursprungsmänniska. I den tidiga sumerisk-akkadiska mytologin hade An rollen som gudarnas fader och kan till viss del ses som en motsvarighet till Uranos i grekisk mytologi. Enlil och sedan Marduk skulle överta platsen efter An som övergud, fast Anu förblev en viktig gudom i Mesopotamien och namnet förknippades alltjämt med ledarskap.

Som den högste guden tillskrivs An en mängd avkomlingar, vilka dock skiftar beroende av källor. Sönerna som nämns på olika ställen är bland andra Gatumdug, Ningirsu, Adad, Enki, Gibil och Nergal. Döttrar som nämns är bland andra Inanna, Nanaya, Nidaba, Ninisinna, Ninkarrak, Ninmug, Nungal och Nusku.

De mesopotamiska gudarna har ofta två namn, ett på sumeriska och ett på akkadiska. I detta fall är namnen An (sumeriskt) och Anu (akkadiskt och likaså namnet som används i den babyloniska gudavärlden).

← Mesopotamisk mytologi